visst är det konstigt att skriva dagbok ämnad för andra att läsa?

idag

förundrad är jag.
över mig själv.
att jag kan må så här bra.
i går också.

gladmyset börjar trängas undan av min tötthet och mina måsten. skriver alltid sent. jag är omgiven av vänner med glögg och skratt och det är angenämt. Jag måste berätta om något roligt. hemse torgdag, med dans kring julgranen och utklädda högstadietonåringar utklädda till rosa pantern och pandor, och björnar och snobben. Esbjörn som tomte och en syntsaxofon som gör mig glad. Jag dansade och fotograferade fast det var för mörkt, sjöng och var jättegladare än på flera dagar. men nu, gäsp, ska jag in i det eviga mörkrummet.igen.

Jag började dagen med att vänta på att vakna, på att klockan skulle ringa så att jag kunde få ignorera den. Sedan dess har jag bara väntat, på bättre tider, men framför allt på att bussen ska komma och ta mig från Hemse. Idag ska jag resa bort från glaskupan, till fastlandet. stor dag.

min mamma har bett mig att skriva en önskelista, men jag kommer inte på något. Jag Har Blivit Stor.

Jag läser en bok som heter David Puma och Drottning Silvia, inte så värst bra ännu tycker jag, MEN platserna som beskrivs i boken är latinamerika(jag vet hur det luktar), Bolmen(En byahåla vid sjön Bolmen i Småland) och Rinkeby(i mitt hjärta). Jag känner allt som står i boken, jag ser bilder som har hänt i mitt huvud, börjar minnas tider. En slags nostalgitripp.

Hej. Idag kom jag till er. Tack lana, hoppas du upptäcker att jag nästlat mig in hos dina vänner på mjaumjau.

Mina fingrar är kalla och luktar fix. Jag har framkallt bilder hela dagen, utan motivation. "Fixa fixet!" är det stadiga skämtet i mina krokar. tråkigt.

Min vardag är annars mycket vacker, mina skrattmuskler utvecklar sig. Ibland tror jag att jag alltid kommer vara så här glad som jag är här på min folkhögskola. Jag går på folkhögskola, igen. ja, det är sånt jag tycker är roligt.

kalla handen
-frida