Dagboken nu en reseskildring.

När jag satte fötterna på JFK’s mark kändes det nästan overkligt. Från flygplanet hade man skymtat skyskraporna men när jag hamnade i den enormt bra fungerade ShuttleBussen såg de mycket större och pampigare ut. Det var svårt att veta från vilket håll man kom, alla såg likadana ut och jag försökte se de mest kändaste men de försvann i ett hav av stora byggnader. Plötsligt inne i East Village är alla husen rätt så låga. Laura som jag bodde hos bodde precis vid Tompkins Square Park och det blev många turer till den parken med diverse vänner.
Torsdagen minns jag inte så mycket av mest att jag var trött och att jag var tvungen att hålla mig vaken för att komma in i rätt tid.
Under fredagen vandrade jag bara runt i kvarteren som låg närmast lägenheten, massvis med små butiker och caféer. Lite mindre folk där än i den övriga stadspulsen. På eftermiddagen/kvällen träffade jag Scott och Sarah i Battery Park och vi firade midsommar med en hel del andra exilsvenskar där. Väl vid bowlinggreen som angränsar Wall Street hade jag sagt åt mig själv att inte titta upp på skyskraporna men det gick inte..man var tvungen..gisses så högt.
På lördagen blev det Guggenheim, Central Park &Strawberry Fields, Brooklyn Bandshield och klubben Rothko på samma dag. På Rothko spelade min kompis Nate med bandet Shy Child, verkligen bra. Kolla upp!
Söndagen shoppade vi lite i Lower east side och längs med Brooklyn. I parken hade de ett block party och det var skoj, folk dansade överallt och vi käkade glass i den klibbiga värmen. På kvällen gick vi till Bar 13 med Vincent och dansade lite till 60-tals rock.

Så var det dags under måndagen skulle jag bege mig till resans andra mål Chicago. Att träffa min gamla vän Jay var verkligen underbart. Vi hade jätteskoj hela veckan. Schemat var fullspäckat och i vistelsen har jag gjort massvis med saker. Sears Tower ( ett måste), Andersonville, Lincoln Park. Navy Pier, Gold Coast (snobbområdet i stan) Wicker Park, Ukrainian Village, Aon Building, Reckless Records och skivbutiksspelning med Pedro The Lion, Abbey Pub, Sonoteque, Cultural Society, Historical Society, en vacker gammal kyrka, Old Town m.m Vi åt massvis med god mat och att vandra längs med stranden precis intill skyskraporna är nog det häftigaste jag gjort. Vistelsens höjdpunkt var att vi hade en liten midsommarfest med mina vänner Chris och Shauna och Jays vän Oed och den gulliga hunden Pippa. Trevligt att sitta på hustaket och käka med utsikt över skyline och leka med tomtebloss osv. En av resans bästa och lyckade kvällar. Nu väntar jag på att de alla skall komma och besöka Sverige. Sista kvällen såg vi Iron and Wine live och de var minst lika bra som i Stockholm sist. Morgonen efter var det lite vemodigt att vakna och se den underbara utsikten och veta att det var dags att ta sig till myllrande NY igen. Vi åt frukost på Earwax och jag smaskade i mig french toast med jordgubbar..mums.

I NY igen hade jag Lauras lägenhet för mig själv så jag träffade Karen som jag inte hann träffa i Chicago i Ny istället. Hon och hennes kompis var där och vi gick ut och käkade runt hörnet. På söndagen Independence Day, 4th July träffade jag Felipe i parken för en lunch och lite senare kom Troy ( Vincents kompis) och vi två begav oss till Brooklyn och Prospect Park. Gary (ladybug tran.) hade inbjudit till picnic i parken och sedan grillfest hemma hos honom i närheten. Vi hade fått direktiv om att gå norr om sjön men efter en timmas letande efter folket gav vi nästan upp. Som tur var passerade två människor oss som vi tyckte såg ut tillhöra picnic entusiasterna och det var Lois och Anthony och visst de skulle med till festen/picnicen. Et var skönt med lite svalkande bris från sjön och grönt gräs istället för alla avgaser i stan. Huset Gary bodde i påminde om husen i ”en härlig tid”. Festen var lyckad och det var en 4 juli precis som den skall vara, tillsammans med kompisar på en ”barbeque”.
Under måndagen strosade jag runt i parken och bara tog det lugnt. Under kvällen skulle spelningen på Sidewalk äga rum och det var lite nervöst. Anthony och Troy var dock där som moraliskt stöd och det hela blev ganska lyckat faktiskt. Fick spela en låt och folk applåderade, ett gott tecken kanske. Så nu har man gjort det..mysigt ställe halvmycket folk..och eftersom man spelade så sent hann man inte riktigt med att vara nervös.
Under tisdagen blev det lite tid för att spendera de sista dollarna och sedan tog jag shuttle bussen till flyplatsen och flyget hem till Europa.(resan från paris kan vi inte tala om, kan bara säga att air france inte är världens bästa flybolag, blir ngt annat nästa gång jag flyger)

Så här i efterhand kanske man skall stanna på ett ställe i taget men jag ångar inte att jag åkte till bägge städer på denna resa. Nästa gång skall jag ta mig tid att njuta lite mer av den ena eller den andra. Och ja efter valet kanske det blir bättre i det stora landet i väst med vem vet..men resan är det häftigaste jag gjort…

Finns bilder som ni kan få se om ni frågar snällt..

Konstiga saker under resan:
Träffa på J O Wallner i Chicago
Att folk fortfarande jobbar med att packa i ens varor i snabbköpet
All dricks till allt och alla
Brazilian Sushi

popaganda var bra
anders är bra
folk tycker demon är bra..kanske börjar hända saker
om tre veckor är jag i NY och Chicago det är med bra..
med andra ord..allt är bra..fanimej och det var längesedan nu...jesus!

skrev låtar för någon vecka sedan..det var längesen juh..
sen spelade jag in dem och andreas (tack mannen!!!) hjälpte mig att göra om dem till mp3..dåligt ljud men nu finns de kvar juh..

klockan är sne och jag har inte ens sunkat mig ut ur sovrummet, men aah söndagar är sköna.

Helgen var lika fartfylld som vanligt. Linda jag och Anna hade tjejförpepp och sedan drog vi till debaser. Sophia var underbara som jag trott. Efterfest lyckad och sedan hem för att slagga lite..

Sen kom kreativiteten..har velat göra lite nytt länge..men äntligen fixade det sig..
skrev lite låtar igår..sen ringde Robin. Det var på väg till sturehof där Robert lirade plattor..juste en helkväll med bärs och stone roses..kanon!!

oki
så nu skall här intagas lite föda..

puss på er

rebecka

Ens egna tankar och bekymmer blir inte så viktiga när någonting sånt här sker..
Man tänker genast på folk runt omkring en som inte alltid mår bra, tänkt om något skulle hända dem..
Man tänker på att livet är rätt kort egentligen. Skall man ta tillfällena när de kommer, inte tänka på morgondagen eller skall man det för man vill vara med om den? Jag tänker på en massa kärlek, smärta och sorg. Maciek sa en bra sak, vilken jävla värld vi lever i och det stämmer. Fast ändå vill man sätta barn till världen i den en dag och gå med dem på museum och se lyckan glittra i deras ögon då de lär sig vissla för första gången till exempel.

Men sen då…hur hanterar man en sån här sak, varför fick man ingenting av detta i sin lärarutbildning.? Hur hanterar man kriser. Jag som är rätt kass på att trösta, fats jag försöker göra mitt bästa. Försöker vara där för folk som har nära som går bort, men ibland vet man inte om man gör tillräckligt för dem man bryr sig om.

Jag gillar inte döden och inte sjukdomar och sånt men tyvärr finns dem där hela tiden..

Jag borde krama min mamma mer..det behöver hon..

Ja tankarna flyger i skallen och skräckscenarion är rätt lätta att spolas upp. Men jag är ändå inte räd för livet, det får man aldrig bli. Trots alla jobbiga saker man får gå igenom skall man inte vara rädd för att leva..

I sommar kommer det ske, dansandes barfota på Broadway, hisnande kisande ner för Sears tower. Pirr i magen upp i alla hissar högt, högt upp ovanför marken..
Kramas med Jay och Emi och Laura..ååh det kommer bli toppen..


Kram om jag bara hade lite kramar…

jao mkt mkt...myyyyyycket

jobb=kul ,skoj, mödosamt :) som det skall vara
besök från holland= elisa och arthur rockade fett som mina elever skulle ha uttryckt det:)
besök från japan i feb= jag får äntligen mitt efterlängtade hello kitty-badlakan, yuki flickan är en ängel!!
besök från brighton- cath I’ll gather up some nice swedish men for you:)


tvmyskvällar med dvs vänner är det bästa
resplaner till äpplet ännu mer bäst- east village here I come..en biljett för 3600 inte så illa pinkat:)
++ = alla vänner som vill få en med ut på skoj
+++ = gary olsen live på läckerbiten i söndags

och så till slut man e singel..ja inte fan ere gött men det e väl dags och bara leva med det, känns topp att lite andra polers med sitter i samma båt iaf..

sen då..jo jag älskar att stryka foten mot mitt vardagsrumsgolv.. och jag är glad att jag tog kliven hemmåt igen..


LÖÖÖÖÖNING nästa vecka... PEPP PEPP!!

kramar i vintersolsken

Jag har ett vykort som är mig varmt om hjärtat, häromdan vände jag på det för att texten skulle sitta utåt på mitt kylskåp. Ibland när jag känner mig kass vilket även jag gör, brukar jag snegla på det.
Det står att läsa: Yo beck flickan tokyo rular och det gör du med, men tokyo är 20 miljoner och du är bara en. Men sötast i Falun än dock. Vore jag oljemiljonär skulle jag låta flyga över dig hit. Tills dess gissa om Tokyo är ballt, Pussar R.

Ja R det är min första riktiga kärlek, vi var aldrig riktigt ihop men har väl ett samband som jag nog bara kommer ha med en till person i livet och det är den jag väljer den där dagen då allt är i rosa..

Visst jag hyser inte dem där pirriga känslorna för R mer men han e bra, har alltid fått mig att må bra..för i hans ögon vet jag att jag e bäst bara, och han liikaså i mina.

Så i natt drömde jag om honom..jag minns inte vad men bara att han var närvarande..och dte kändes bra. För han är den bästa vän jag någonsin haft!

Jag har inte skrivit på länge, mkt har hänt. Jag har varit rädd, några av dem som känner mig här i Falun vet vad det berott på..men nu är jag inte orolig mer, motade bort det som var obehagligt på ett bestämt och markant sätt. Så ja jag tror jag går säker nu..

Annars då..saker o ting tuffar på bra..klubben, skolan, capoeiran..

Och så ngt nytt skall sjunga i band igen..jag och Johan och Magnus skall starta en liten trio...det känns bra. De är bra pojkar..


Fast jag längtar lite efter mor och far..och min syster, ja det gör jag nog allt. Tur att det snart är jul, då skall jag pussa min syster på kinden för hon är bäst!!!

jepps
så skall jag hemmåt igen.

hela dne här veckan har allt börjat så fort. Jag har vart på jobbet, fixat med skolan. Pratat i telefon sent in på kvällen, inte knappt ens hunnit pusta ut föräns nästa dag är dags att at tag i.

I fem veckor har jag varit ute på en skola nu, och så nu när man skall därifrån har man börjat känna sig en dle av den. Kommer sakna elevernas pilemariska miner i korridoren och hojtande hälsningar till ev över skolgården..öööh rebecka..kolla hit..:)

Högstadie kids är toppen, fats dem kan vara jobbiga. Jag förstår mer och mer varför jag valt det här yrket. Alltid händer det ngt nytt och ingen dag är dne andra lik.

På fredag blir det Stockholm igen som sagt. Jag skall äntligen hem igen och träffa kompisarna och så tjocka släkten. Morriser på fredag kommer att bli underbart..det kommer nog fällas tårar under både lazy sunbathers och november spawned a monster..befarar jag.

Johanna är hemma i Sverige igen och Becca med..dags och leka igen skall bli så skoj.


puss på er..

liten låt text:

"And if the lights were out
Could you even bear
To kiss her full on the mouth
(Or anywhere?) "

Efter att ha gått omkring i upplösnings tillstånd idag bestämde jag mig för att ringa Gabriel och Oscars hemnummer för o snacka med Oscars bror som bor där nu och som tur var var dte en bra sak o göra.

Tydligen så är killarna oskadda, men det var verkligen på håret. 5 timmar innan explosionenbefann de sig just i samma distrikt och i grannkvarteren till klubben men gav sig av till ön Java som ligger bredvid för o vandrai bergen.Så nu är alla oskadda och befinner sig på vandring..därav ingen kontakt via mejl.

Snacka om tur i oturen..jag är i alla fall glad och det skall bli skönt och höra av killarna igen.Blir en trip ner till Lund sen i vår då de är hemma igen och ha kramkalas ..basta!!!

Helt plötsligt fösvann en sten från mitt bröst och dte blev en aning lättare att andas..om jag vore religiös skulle jag tacka gud just nu..

men ja det sparar jag åt andra..

världen är fortfarande rätt galen..

kramar
rebecka

En mycket nära vän till mig är borta i asien och surfar, senast vi hördes av varför en månad sedan då var han på väg till Bali...ja just det "blow up" Bali. Det snackas om att tio svenskar saknas..ännu inget livstecken..och nu är jag bara jätteorolig..

Jag blir bara mer och mer rädd för saker och ting som sker just nu..skall det bli så att man skall bli rädd för att göra saker och ting.. eller skall man fortsätta och ja gå på som vanligt..?

Så oroar jag mig för framtiden..kommer jag vilja skaffa en familj osv när saker o ting ser ut som dem gör..


Och ja den där resan till Jamaica känns långt borta nu..vågar jag ens resa?

Det här senaste året har fått mig att fundera..jag har funderat på saker och ting som betyder ngt för mig..helt plötsligt är folk jag bryr mig om så himla viktiga för mig..speciellt min vän Gabriel som är där borta just nu..

hoppas han mår bra..och de andra..

vi kör soulmate på onsdag..känns ok..men ja..jag kommer inte slappna av förrän jag får höra ngt..

kramar i massor Rebecka

Jepp så har man börjat med o vandra i skolan igen. Gör praktik på en skola i stan och jag och min praktikkamrat Lotta trivs ganska utmärkt faktiskt. Ibland får man juh som sagt agera morsa åt eleverna men dem är rätt charmiga med faktiskt. Jag trivs!

Capoerian går framåt, att åka till Ludvika är inte så jobbigt när man har ngt att se framemot. Efteråt känner man sig himla nöjd med så det är kul. Ont i kroppen får man räkna med om man skall ha skoj kanske:) Sj kan man dock inte uppskatta lika mkt..*irreterande*

I helgen var jag till Uppsala, umgicks med fredrik och var och såg Superheroes på Kalmar nation, pratade med Thomas lite innan men sen hanns det inte med så mkt mer efter konserten. det var iaf roligt att träffa alla igen, dem där danskarna vet ur en show skall se ut. roligt att morsa på Daniel igen med, man träffar alltid så intressant folk i bankomatköer..det börjar bli en vana nu.

Jag har varit på bio med, med Nadja. vi så Lilja 4-ever. Hemsk men bra film, ngt o visa för ens elever kanske...

Nu skall jag laga sån där mat man måste ha för o kunna orka med..imorrn studiedag, det innebär jobb för oss lärare vet ni:)

Håkans låt Kom igen Lena är himla juste i stereon just nu...

Och hösten är här och jag har återigen ont i halsen..jaja inget som inte c-vitamin kan göra bot mot..

puss på er
tat lugnt
Rebecka