Bubbi duktig....... Bubbi inte spela datan....

Skrev jag föresten att jag älskar dig Amelie!

ja nu ser jag att jag visst gjorde det..

Men va tusan..
Man kan väl skriva det en gång till,
och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till, och en gång till......

<< Bubbi "hjärta" Tullo >>

Så är vi hemma igen.
I Götet.
känns skönt.
Idag har jag suttit och försökt att få jobb men det verkar vara stört omöjligt för me.

Ringde till säkerligen 10 datorbutiker, ett par leksaksbutiker... osv.

Jag vet inte om jag fick napp på en, men hon pratade jag åtminstone med i över 5 minuter så det kanske kan bli något jobb där. :P
Jag berättade lite om vad jag tidigare har gjort och om min utbildning och hon ville att jag skulle skicka min meritförteckning...
vi har inga platser just nu, men skicka gärna ......... ja ni vet resten...


Hursomhelst så älskar jag Amelie.
Jag vill att hon ska komma hem nu.
Jag vill pussas och kramas.

hej på er!

Det har varit en helt otrolig vecka. Och denna vecka kommer säkerligen bli lika dan. Jag kan inte riktigt släppa det. Det suger sig fast runt hela kroppen och vägrar släppa taget fast jag psykologiskt försöker skaka av mig det. Det är riktigt jobbigt, att inte kunna när man så in i norden vill. Det är så egendomligt att jag kunnat bli så här. Det är som om öken blivit hav. Aldrig någonsin har jag haft detta medvetande. Kanske har jag helt ignorerat det tidigare, men det har egentligen aldrig funnints någon bas som kunnat spela dessa gripande toner. Jag kunde aldrig ha vetat att jag skulle känna så här, någonsin. Det har glidit mången bittra, dystra, frustrerande och jobbiga tankar ut och in genom mitt huvud. Visst, det gör det lite ibland nu också. Men jag kan ju bara jämföra med mitt förgångna och det är lika dött av nyans som en hockeypuck. Jag ser mig själv i spegeln när jag vaknar på morgonen. På mina läppar ser jag att jag har ett leende som jag aldrig tidigare har haft. Eller så är det inombords som jag känner denna nya soliga känsla. Fast det är troligtvis både och. Min familj och min barndomskamrat jon har mången gång sagt till mig att jag har förändrats det senaste året. Jag har tydligen blivit mer......tja... lycklig.
Och snart är det ett helt år, ett år med världens underbaraste skapelse. Och det är du som gör så att jag stundtals uppslukas av så många känslor så att denna dagbok skulle bli överbelastad med ord om jag skulle skrivit ner allt här.
Fast just nu är det framförallt längtan och saknaden som är mest markant.

Älskar dig kärleken!

En vecka drygt till soarén.
Det ska bli väldigt roligt och intressant att se hjärtevännen min på scen.

Sitter och funderar på vad jag ska köpa för present åt'na. Ska väl ta och bege mig in mot Uppsala på lördagen och handla lite.

Jag längtar efter henne.

sitter vid en internetterminal pa hotellet pa teneriffa..
men nu ska jag ga..

Jag älskar dig Amelie!